En dålig dag

Dagen idag har varit trevande,
Tung och full av tankar.
Dagen idag har inte varit min.

Tankar om ensamhet,
Isolering och ifrågasättande har präglat dagen.
Jag känner mig ensam, lämnad, sårad.
Troligen sviter efter pappas död.
Först nu sörjer jag, och tårarna som varit frånvarande,
Kan nu istället inte sluta rinna.

Jag känner mig lämnad och bortglömd av min älskade sambo,
Jag vet att han troligen gör så gott han kan.
Men kan inte hjälpa att känna mig bortglömd och bortvald.
Jag vet att han jobbar, mycket.
Men besvikelsen, längtan och behovet av att ha honom nära är så stort.
När jag åter igen hör om ändrade planer, helgarbete och övertid,
Stinger det som knivar i hjärtat.
Kan inte hjälpa, men ser hur andra familjer har det.
Känner en viss avund,
Längtan och skam över att jag önskar att min verklighet var den samma.

Jag vet att det mesta bottnar i sorgen efter pappa,
Och tröttheten efter att vårdat sjukt barn och således fått vara hemma ensam med dem båda.
Men i mitt hjärta brinner en önskan om avlastning,
En längtan efter dig, din famn.
Få känna dina armar runt mig,
Få känna din kärlek.