Aldrig mera ensam...

orden har tvekat att komma,
mina ögon har valt att inte se.
Se varken dig, mig eller sjukdomen.

Men igår öppnades mina ögon.
Provsvaren kom med en glädjande nyhet.
Jag är frisk, inga elaka tumörer som växer inuti mig.

Jag såg, för första gången i år,
livet för vad det är.
jag granskade och såg,
jag är inte ensam!

Jag vaknade upp,
runt goda vänner,
blir så varm av deras kärlek.

Jag ser dig,
som från intet dök in i mitt hjärta.
Jag beskådar dig,
beundrar dig
och längtar efter dig.

Jag har trillat dig,
fallit och slagit mig.
Jag är blottad, sårbar och lycklig.

Jag vet, att jag kommer aldrig mera vara ensam!