en rosenbuskes år.

Ett nytt år har föds,
vad det bär med sig i sin framtid
är det ingen som vet.

Ett stilla försök till att samla ihop tankarna från det år som gått.
Året har lunkat sin stilla takt framåt.
Det har varit många stunder av glädje och lycka.
Men även många dystra och ledsna stunder.

Ett år där jag har kunnat växa,
mött nya människor, som vissa nästlat sig in i mitt hjärta.
Men några möten som lett till ett farväl.
Vänskaper som bildats, förändrats och blommat upp.

Ett år som alltid kommer betyda mycket för mig!
2010 var näringens år!
Näring till mig, så jag kunde växa mig stark!

januari var en månad som var fylld av mörker, men mitt i mörkret fanns det ljus.
En väninna från förr, stöttade under svaga dagar.
Dock lede vår vänskap oss allt närmre branten.
Mr J spökade i bakgrunden, en blandning av sorg och lycka.
Även den relationen ledde till ett avslut.

Februari kom, och hoppet där med.
Sakta med säkert lades pusslet av mitt liv samman.
En främling, som kom att betyda mycket för mig, uppenbarade sig.
En flickaktig förälskelse tändes och vinterns mörker tycktes inte vara så mörkt längre.

Mars nästlade sig in och värmde upp min frusna kropp.
Mitt hjärta tinade och förälskelsen bytte skepnad till en känslofylld vänskap.
Trots kamper med ekonomi och förlorade vänskaper, höll denna nyfunna vänskap mig uppe.

April smekte över min kropp samtidigt som ett beslut om avhållsamhet och terapi togs.
Min kropp suktade och krävde beröring, men med vänners hjälp stod jag upprätt även här.

Maj, du sköna maj. Sommaren börjar visa sig, knoppar brister.
Men så även mitt hjärta. Mr. J spökar åter igen hos mig. Gamla känslor blossar upp, men även minnet av tidigare svek. Terapin är labil, så även jag. Då nattens stjärna föll, föll även jag.

Juni sommar och sol, men mörkt i mitt hjärta. Jag våndas och plågas. ekonomin är i botten, jag lika så. Men nyfunna vänner bekänner färg och för första gången på länge, känner jag samhörighet.

Juli semester och nytt jobb. Vinden vänder. Den mörka himlen klarnar och solens strålar når även mig. Åker på semester med en gäng av vänner, en otrolig resa som alltid finns i mitt hjärta.

Augusti kom som en nystart. Nytt jobb och nya kollegor och vänner. En fantastisk tid framför mig. Borta är ångesten över ekonomin och Mr J.
Mr J lovar guld och gröna skogar. Är jag naiv som går in i hans bubbla igen?
Fantastiska vänner runt mig, kan livet bli bättre än så här?

September kysser landskapet i alla höstens färger.
Jag ger dyrbara löften till Mr J, ja, jag är din tills framtiden skiljer oss åt.
skuldfri och borta ut fogdens register, lycklig och ovetande.
Sorg och mörker, då R. anmäls försvunnen, och hittas livlös.
Känslorna darrar, min verklighet rasar samman.

Oktober kommer som en örfil. Mr J informerar om ett farväl. Mitt hjärta pausas, andan hackar sig fram. Bland bomber och krig kommer han att vandra. Må Gud alltid vara vid din sida. Hösten slår om till en isande vinter. Jag är kall, kall i kroppen och i hjärtat. Mr J är frånvarande, jag ägnar min tid åt fest och vänner.

November isar sig kall och mängder av mjuk snö faller. Jag är lycklig, till freds med livet, men framför allt mig själv! Jag njuter av min ensamhet och tar var dag med en klackspark.

December sänker sin julfrid över mig. Kanske är detta det första året som jag funnit lugnet och friden av att fira jul. Vänner kommer, och vänner går.
Vänskaper förändras och ebbas ut.
Åter igen... på utsidan. Men mitt hjärta är varmt, jag lever och mår bra.

kommer minnet någonsin att blekna

Jag minns fortfarande.
Det du och jag delade.
Känslorna som dina ögon väckte i mig,
fjärilarna som förökade sig för var blick.
Hur skall jag kunna glömma?

Jag minns värmen utav dig,
din famn och dina kyssar.
då jag sluter mina ögon,
ser jag dig.
min näthinna är befläckad utav våra minnen.
Tankarna flyr, men saknaden stannar kvar.

Jag ser ditt namn, och andan tvekar att komma.
Då du talar till mig, bultar mitt hjärta hårt.

Jag minns så väl,
dina händer på min kropp.
dina trevande, men bestämda smekningar.
Minns hur du fick alla mina murar att rasa.

Jag vill släppa taget, och glömma.
Men var vrå i mitt hjärta påminner mig om oss.
jag vill besitta förmågan att se klart,
sudda bort minnet utav dig.

Men jag är rädd!
För just minnet av dig, håller mig uppe!