Du tog mitt hjärta, men hennes liv.

jag kan känna dina händer runt hennes hals,
lika verkligt som om de vore runt min egna.
Jag hör din röst och dina ord eka inom mig,
de ord och ljud som blev hennes sista.

Jag minns ögonen,
de djupa, mörka och mystiska,
de ögonen som jag beundrade och fasade.
De ögonen som såg hennes liv försvinna!

Jag sörjer henne, tänker på henne,
som om det är en syster jag förlorat.
Vi är bundna tillsammans,
som om våra själar någonstans möttes!

Jag tänder ett ljus för henne,
skänker henne mina böner.
Jag drömmer om henne var natt,
och vaknar kallsvettig av minnet utav dig.

Vackraste Johanna, Vila i Frid!

"You're in the arms of an Angel; may you find some comfort here "
Sarah McLachlan- Arms Of An Angel.

hoppet är det sissta som lämnar mig

återigen är jag inne i din bubbla av vackra löften och värmande ord.
Varför kan jag aldrig lära mig?

För var gång som du lovar, hoppas jag att just denna gången skall du uppfylla ditt löfte.
Men var gång blir jag besviken!
Jag vill så kunna lite på vad du säger,
vill kunna veta att det du lovar kommer inträffa.

Jag önskar av hela mitt hjärta att dina ord
inte bara sägs för att hålla mig kvar.

Men jag vet, att var gåva,
vart löfte och var ord.
Är som en snara för mig.
Du får mig att stanna kvar,
att förbise dina misstag.
Får mig till att längta tillbaka.

Men jag är trött på att hoppas på det som aldrig händer.
slutkörd efter miljontals brutna löften.

jag är naiv, jag är blåögd.
Men utnyttja mig inte!
Jag ber dig, för en gångs skull.
Stå fast vid ditt ord!
Låt mig slippa hoppas efter någon som aldrig kommer att komma.
Lämna mig till att läka,
till att pussla ihop de bitarna du bröt isär.
Låt mig bara få chansen till att glömma allt det vackra runt om dig!

Men jag älskar dig,
har alltid gjort och kommer alltid att göra.
Du kommer alltid förbli den drömmen jag aldrig kunde få!