när vi två blev en

Orden saknas för alla önskningar.
De tvekar att komma, men är så ärliga.

åren har gått, och tiden har fört oss tillsammans.
Hemligheterna som vilat, djupt inom mig.
Är nu väldigt synliga.

Att jag i hemlighet beundrat och efterlängtat.
Just det som du erbjuder.
Att jag under dessa år, enbart funnit substitut till dig.

Men nu,
funnit lugnet i din famn.
Dina andetag i symbios med mina.
Att tryggt få vila i din kärlek
och få andas genom våran framtid.

Viljan är så stark,
så även känslorna.

För första gången på mycket länge,
kan jag sluta jaga.

Lämna rollen, och släppa fasaden.
aldrig mer kommer jag behöva jaga,
det som redan vilar vid min sida.

Jag chansade, och jag vann!

Nattsudd...

Mörkt och kallt!
Skrämmande tyst och högljudda tankar!
Hjärtat klappar sin stilla takt,
Och paniken bultar innanför bröstet!

Monster från historia. Flåsar i nacken,
Håller mig vaken om natten och illamåendes om dagen!
Äcklad av minnen och sargad av begravda svek!

Om jag stänger mina ögon, endast för en sekund..
Låter livet mig få vila?

Åren passerar, tiden borde ha läkt..
det du hade sönder...
Men såren smärtar, kroppen är sargad, sönder och urfuktion!

Jag är för alltid sönder efter dig!

När är det min tur ....

"i´m also just a girl,standing in front of a boy,.asking him to love her"

Med hjärtat i min hand, och redo till att mötas.
väntar jag på dig.
Men väntan är lång, osäker och skrämmande.

Vissa dagar råder tvivlet, andra dagar segrar kärleken.
utan dig vid min sida är det tomt, tyst och lidande.
Sömnen tvekar att komma, morgonen likaså.
Men i din famn är jag lugn, trygg och finner harmoni.

Jag ber dig, lämna mig inte.

Bär rädsla om obesvarade känslor,
rädsla för utnyttjande och svek.
Ett sargat hjärta som just öppnat sig,
men som bär med sig minnen av smärtan.

En stilla undran om när historian skall sluta upprepas.
När lyckan segrar och rädslan försvinner.

När är det min tur att skimra?